Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium

Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium finns på Nya Varvet i Göteborg. Labbet ligger precis där hamnen mynnar ut i Västerhavet. Från Klippan, Kungsten och Nya Varvsallén är det bara ca 15-20 minuters promenad och det går snabbt att cykla hit från centrala Göteborg.

Hos oss kan du hyra bänkplats i labbet för att utföra din egen forskning.
Vi erbjuder sportdykarutbildning inom PADI-systemet från grundkurs till Divemaster

AKTUELLT:

Öppet labb på World Oceans Day 2019


Den 8 juni varje år firas Förenta Nationernas dag för havet, World Oceans Day, för att belysa frågor kring havsmiljön. I år firar Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium World Oceans Day genom att ha öppet labb på Nya Varvet i Göteborg. Mellan kl 10:00 – 12:00 är alla välkomna att besöka labbet, göra experiment och hjälpa till att leta invasiva arter i Göteborgs hamn. Deltagandet är gratis. Vid frågor: epost: info@gmbl.se  telefon: 0725-040 028.
För mer information om World Oceans Day: www.unworldoceansday.org

”Scientists investigate global spread of stinging jellyfish” (2019-05-22).
En ”News & Insights”-artikel på Woods Hole Oceanographic Institution’s hemsida som beskriver forskningen på klängmaneterna i Sverige och USA. Läs artikeln här.

Ny forskning om de giftiga klängmaneterna på svenska västkusten 2018.
Forskarna ber allmänheten att rapportera nya fynd i sommar. (2019-05-18)


En klängmanet (Gonionemus sp.). Storleken på klockan är ca 20 mm i diameter.

Sommaren 2018 rapporterade badande på Knutens badplats, mellan Orust och Tjörn på västkusten till Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium (GMBL) att de hade bränt sig på en konstig liten manet. Björn Källström (GMBL) samlade in prover av maneterna som identifierades till släktet Gonionemus sp. Arten fick sedan det svenska namnet klängmanet. De tillhör gruppen nässeldjur och är därför släktingar till ”vanliga” maneter. Med sina nässelceller kan klängmaneterna brännas kraftigt. Sommaren 2018 var det flertalet badande i området där klängmaneterna observerades som brände sig, och flera fick uppsöka sjukvården.

Klängmaneter har observerats i Sverige tidigare. Det har dock inte förekommit rapporter om att de har skadat människor i svenska vatten. I andra delar av världen har klängmaneter orsakat allvarliga skador på människor som har kommit i kontakt med dem.
Nu har forskare från Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium, Göteborgs universitet, Evolutionsbiologiskt Centrum vid Uppsala universitet, Norwegian Research Centre och Woods Hole Oceanographic Institution i USA publicerat en vetenskaplig artikel om de brännande klängmaneterna i den vetenskapliga tidskriften PeerJ. Artikeln går att ladda ner genom länken nedan.

Genom att samla in ett större antal klängmaneter har forskarna kunnat göra DNA-undersökningar och jämföra olika förekomster av klängmaneter i både Atlanten och Stilla havet. Resultaten visar att klängmaneterna på den svenska västkusten är genetiskt mest lika andra giftiga populationer av klängmaneter från den amerikanska östkusten och Japanska havet.

I artikeln kopplar forskarna den ovanligt varma och torra sommaren 2018 till förekomsten av giftiga klängmaneter på den svenska västkusten. Forskarna diskuterar möjligheterna till att maneterna kan ha spridits till området via internationell båttrafik eller genom klimat-relaterad spridning till nya områden på grund av de höga temperaturerna under sommaren.
I artikeln har forskarna också tagit mikroskopbilder på klängmaneternas nässelceller och andra detaljer i närbild.

”Om vi får ännu en varm och torr sommar finns det stora möjligheter att giftiga klängmaneter kommer att dyka upp igen och att de sprider sig till andra lokaler på västkusten. Vi vill fortsätta att studera klängmaneternas utbredning i svenska vatten för att ännu bättre kunna förstå deras biologi och om möjligt kunna hjälpa människor att undvika att bränna sig på dem” säger Björn Källström, en av forskarna bakom studien.
Forskarna ber nu allmänheten om hjälp att rapportera nya fynd av klängmaneter i sommar. Tips, gärna med fotografier, kan skickas till: info@gmbl.se

Länk till artikeln “The highly toxic and cryptogenic clinging jellyfish Gonionemus sp. (Hydrozoa, Limnomedusae) on the Swedish west coast” finns här: https://doi.org/10.7717/peerj.6883

Sveriges Radio’s Naturmorgon på Nya Varvet 2019-05-04.

Idag spelades delar av Sveriges Radio’s program ”Naturmorgon” in på Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium på Nya Varvet i Göteborg. Forskarna Jenny Lindström och Erik Selander från Göteborgs universitet berättade för reportern Anneli Megner Arn om deras forskning på dinoflagellater och copepoder (hoppkräftor). Lyssna på Naturmorgon och se videofilmer mm från sändningen här: Naturmorgon och läs mer om planktonforskning på pelagial.se.

Sarsia tubulosa på västkusten (2019-04-20)

Just nu kan man hitta stora mängder av den lilla hydrozoen Sarsia tubulosa längs västkusten.
Den frisimmande formen, ”medusan”, av Sarsia tubulosa blir bara några cm stor och den återfinns ofta under våren från februari – april. (Vi kommer uppdatera texten med fler bilder och information inom kort).

En Sarsia tubulosa fotograferad i Åsa, Halland 2019-04-19 (Foto: Björn Källström).

Mer maneter, Kompassmaneter i Varberg (2018-12-21)

Under hösten har det varit många manetrapporter från västkusten och de fortsätter att komma in även nu på vintern. Den 21 december observerade Lena Forsström flera kompassmaneter (Chrysaora hysoscella) vid kurortens strand i Varberg. På bilden nedan syns en av maneterna.


En kompassmanet fotograferad av Lena Forsström i Varberg.

Aequorea vitrina på västkusten hösten 2018.

Annika Syrén, Sara Lindholm och Tove Jonsson har fotograferat medusor av hydroiden Aequorea vitrina. Hydroider är precis som de ”vanliga” maneterna nässeldjur och de fångar sin föda med nässelceller. Aequorea vitrina dyker ibland upp längs västkusten under höst och vinter och de kan bli upp till 17-18 cm i diameter. På svenska kallas den ibland lampskärmsmedusa. Se deras bilder på medusorna här nedan.


Sara Lindholm fotograferade den här lampskärmsmedusan utanför Fjällbacka 2018-11-04.


Annika Syrén har fotograferat en Aequorea vitrina som har spolats upp stranden.


På Tove Jonssons bild syns två Aequorea vitrina i mitten av bilden. På bilden syns också
många Röda brännmaneter, Cyanea capillata, och en stor mängd små kammaneter.

Aequorea vitrina och dess nära släkting Aequorea victoria är intressanta på många sätt.

Hos Aequorea victoria, som lever i Stilla havet,har forskare upptäckt proteiner som kan skapa och fluorescera ljus, sk GFP (Green Fluorescent Protein). Dessa proteiner har därefter använts inom DNA och cellforskningen. 2008 tilldelades Nobelpriset i kemi ut för denna upptäckt. Förmodligen kan även Aequorea vitrina producera och fluorescera ljus.

Läs mer om Aequorea victoria här (på engelska): https://en.wikipedia.org/wiki/Aequorea_victoria

Mer maneter, Kompassmanet i Lysekil (2018-10-06)

Många hör av sig med rapporter om Lungmaneter på västkusten (se längre ner på sidan) men det finns även andra manet-arter som ibland dyker upp hos oss på hösten.
På bilden nedan syns en Kompassmanet (Chrysaora hysoscella). Kompassmaneterna blir inte lika stora som Lungmaneterna och de blir som mest ca 20 cm i diameter. De har 24 tentakler och deras nässelceller har ganska kraftigt gift som gör att vi kan bränna oss på dem. Kompassmaneten har en tydlig teckning på medusans ovansida med bruna streck som bildar vinklar mot varandra.


Annika Syrén har fotograferat en kompassmanet utanför Hamburgsund.


Kompassmanet i Lysekils hamn. Foto Pia Engström

Nya rapporter om Lungmaneter (uppdaterad 2018-10-14)

Det har kommit in fler frågor och rapporter om Lungmaneter (Rhizostoma pulmo) på västkusten. På bilderna här nedan syns de bilder som har skickats in till oss.
Tack till alla som har rapporterat in sina fynd.
Under sensommaren och hösten brukar det ibland dyka upp Lungmaneter  längs den svenska västkusten som har förs hit med strömmar från söder.
De som har haft tur att få se en lungmanet under vattnet vet att de är väldigt vackra och att de simmar förvånansvärt fort genom vattnet. Deras färg kan vara blå, gul eller orange-rosa. På undersidan hänger 8 kraftiga munarmar som används för att fånga byten som utgörs av smådjur i vattenmassan. Lungmaneternas nässelceller har ett förhållandevis svagt gift vilket gör att vi människor inte bränner oss på denna manet. Lungmaneterna kan bli ända upp till 90 cm i diameter. Om du ser en lungmanet får du gärna rapportera den till oss genom att skicka e-post till: info@gmbl.se.Rapportera också dina fynd till Artportalen.


Den här lungmaneten sågs vid Mossholmen på Tjörn. Foto: Camilla Johansson


Många lungmaneter har en vacker blå färg. Denna manet är fotograferad i Båtvik i
Rönnäng 
på Tjörn. Foto: Pia Jedborg.


En lungmanet som siktades i vattnet i Makrillviken på Smögen. Foto Annika Jonsell.


Lungmaneter har även flutit i land i närheten av Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium på
Nya Varvet i Göteborg. Foto Björn Källström/GMBL


En av lungmaneterna på Nya Varvet togs in i labbet och studerades under en tid innan
den släpptes ut igen. Foto Björn Källström/GMBL


Lungmanet vid norra Amundön. Foto: André Winther.


 Lungmanet i Kåreviks hamn i Rönnäng på Tjörn. Foto: Madeleine Nyrén.


En vacker Lungmanet som simmar vid Kumleskär i Billdals skärgård. Foto Caroline Löfgren.


En Lungmanet vid Akvarellmuseet i Skärhamn. Foto: Magnus Tufvesson.


En Lungmanet på stranden i Långasand, Öckerö. Foto Sara Andersson


Ytterligare två Lungmaneter, även dessa på stranden i Långasand, Öckerö. Foto Sara Andersson


En levande lungmanet som simmar under en brygga vid Björnhuvudet på Öckerö.

Lungmaneter på västkusten (2018-09-29).


En uppspolad lungmanet i Jungfruviken på Hönö utanför Göteborg. Foto: Lilly Gustafsson.

På bilden ovan syns en uppspolad Lungmanet som Helena Ågren och Lilly Gustafsson hittade i Jungfruviken på Hönö utanför Göteborg. Lungmaneterna kan bli ända upp till 90 cm i diameter och att döma av bilden så är detta exemplar ganska stort (skon på bilden är storlek 37).


Lungmanet (Rhizostoma pulmo) (Foto: Wikipedia Commons).

Se upp för invasiva ”maneter”! (Juli 2018)

På insidan av Tjörn på västkusten har en för svenska vatten ovanlig art observerats den senaste tiden. Det vetenskapliga namnet är Gonionemus vertens och på svenska har den börjat kalls för klängmanet. Den tillhör nässeldjuren och gruppen hydrozoer. Arten har hittats tidigare i Sverige, redan så tidigt som 1930. Den har alltså funnits här tidigare men den onormalt höga vattentemperaturen har förmodligen gett den möjlighet att föröka sig i större mängd. Precis som andra nässeldjur, som t.ex. maneterna, har den specialiserade nässelceller som gör att den bränns ganska kraftigt. Om man ser den ska man undvika att komma i kontakt med den.

Läs om vad du kan göra om du har bränt dig på t.ex.maneter och andra havslevande djur på Internetmedicin.

Har du observerat är Gonionemus vertens tidigare i Sverige?
Vi vill ha in rapporter från dykare och andra som har sett arten. Beskriv var du såg maneten (koordinater eller beskriv i ord), datum (eller år), miljö (t.ex. ålgräsäng), djup och uppskattat antal. Om du har bild får du gärna skicka med den.
Skicka uppgifterna till info@gmbl,se

Rapportera in observationer av invasiva arter till Havs och Vattenmyndigheten i RAPPEN
Rapportera in observation av alla arter du hittar till ARTPORTALEN

Här är en kort film om arten:

Läs mer om Gonionemus vertens här:

Faktablad på från WHOI: https://greatpondfoundation.org/wp-content/uploads/ClingingJellyFAQsheetMasterFile-June2017.pdf

Faktablad från Havs och Vattenmyndigheten: https://www.havochvatten.se/download/18.21aefcd7150f8b6c38fc9447/1448921271247/faktablad-gonionemus-vertens-hydrozoer.pdf