Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium

Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium finns på Nya Varvet i Göteborg. Labbet ligger precis där hamnen mynnar ut i Västerhavet. Från Klippan, Kungsten och Nya Varvsallén är det bara ca 15-20 minuters promenad och det går snabbt att cykla hit från centrala Göteborg. Hos oss kan du hyra bänkplats i labbet för att utföra din egen forskning.
Vi erbjuder sportdykarutbildning inom PADI-systemet från grundkurs till Divemaster.


NYHETER FRÅN HAVET


Brugd vid Styrsö september 2020

På morgonen lördagen den 26 september 2020 ringde Kustbevakningens båt KBV 316 till Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium. De observerade då en brugd som simmade omkring på ganska grunt vatten vid Halsvik på västsidan av Styrsö i Göteborgs skärgård. Hajen visade då inga tecken på att vara skadad. Tillsammans med undervattensfilmaren Christina Karliczek Skoglund (http://karliczek.net/) och forskaren Lars Gamfeldt från Göteborgs universitet åkte Björn Källström från GMBL ut till Styrsö i förhoppningen att få syn på hajen. När de kom fram till Halsvik hade hajen fastnat på grunt vatten. Tillsammans med Styrsöbor och andra från skärgården och Kustbevakningen påbörjade sett långt räddningsarbete som följdes av många åskådare på land och av svenska media. I klippen nedan berättas historien om räddningsaktionen. Det mesta av det filmade materialet är filmat av Christina.

Räddningsaktion på Västkusten hjälpte hotad haj – direktsändning i TV4.
Jättehajen har bogserats ut ur viken – försvann ner i havsdjupet. Artikel och filmer, SVT nyheter.
Brugd skapade uppståndelse vid Styrsö. Artikel och film i GöteborgsPosten.
SVT Helgstudion 27 september, Direktsändning från GMBL (02:19:25 in i programmet).


Många maneter sommaren 2020

Under våren och sommaren har det kommit in många rapporter och frågor från allmänheten. Under våren var det en hel del uppmärksamhet kring att det var ”ovanligt” många röda brännmaneter och öronmaneter. En bit in på sommaren hade de flesta av dessa maneter försvunnit men senare i juli dök en hel del röda brännmaneter upp igen. GMBL har också fått in många rapporter om klängmaneter från flera olika platser på västkusten.

Här nedan finns bilder på de vanligaste rapporterade maneterna och kammaneterna.
När det gäller råd för hur du ska behandla om du har bränt dig på en manet hänvisar vi till webbsidorna 1177 Vårdguiden och Internetmedicin.

Klängmanet (Gonionemus vertens):
Klängmaneterna är hydrozoer och tillhör precis som de ”vanliga” maneterna gruppen nässeldjur. De har nässelceller som kan förmedla ett gift som gör att de ”bränns”. Klängmaneterna är små och blir som störst ca 2 cm i diameter. Klängmaneten har fått sitt namn eftersom den klänger sig fast på bladen av ålgräs. Klängmaneterna trivs i lugna, grunda vikar med där det finns s.k. ålgräsängar.

Röd brännmanet (Cyanea capillata) och Blå brännmanet (Cyanea lamarckii):
Den röda brännmaneten är nog den manet som de flesta tänker på som en brännmanet. Den kan bli upp till 50 cm i diameter och de brännande trådarna kan bli 2-3 meter långa. I kallare vatten längre norrut kan de bli upp till 2-3 meter i diameter och ha upp till 35 meter långa trådar. Den blå brännmaneten är en lite mindre och blir som störst upp till 20 cm i diameter i svenska vatten. Den blå brännmaneten är inte lika vanligt förekommande som den röda brännmaneten.

Öronmanet (Aurelia aurita):
Öronmaneten känns igen på de fyra typiska ”öronen”. Öronmaneten har också nässelceller men dess gift är för svagt för att vi människor ska bränna oss på den. Öronmaneten kan bli upp till 30-40 cm i diameter och kan uppträda i stora mängder.

Amerikansk kammanet (Mnemiopsis leidyi):
Kammaneterna är, trots namnet, inga maneter. De tillhör inte gruppen nässeldjur (de tillhör gruppen ”kammaneter). De har inga nässelceller och kan inte brännas. De har rader av cilier längs kroppen och när solens ljus bryts i dessa kan man se regnbågens alla färger. Den amerikanska kammaneten dök upp i svenska vatten 2006 och den räknas som en invasiv art.


Ny rapport: Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv.

(2020-06-25) En ny rapport från Naturvårdsverket sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-2018. Baserat på art- och habitatdirektivet, visar rapporten att den globala trenden av en nedgång i biologisk mångfald också gäller livsmiljöerna i de svenska havsområdena. Läs och ladda ner rapporten här.


Nytt nummer av Havsutsikt, nr 1 – 2020.

Nu finns årets första nummer av tidningen Havsutsikt ute som ges ut av Havsmiljöinstitutet. Läs mer om havets biologiska mångfald, djuphavsforskning, främmande arter och mycket mer här: https://www.havet.nu/havsutsikt


Vetenskapsfestivalen 2020.


Vetenskapsfestivalens skolprogram för 2020 är här!
Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium erbjuder skollektioner torsdag och fredag 23 – 24 april: ”Mänskliga transporter tar nya marina arter till Göteborgs hamn”. Boka skollektionerna (och hitta andra intressanta lektioner) på: Vetenskapsfestivalens skolprogram 2020.
För lärare som har bokat lektionen finns information om hur ni hittar hit, kontaktuppgifter mm på gmbl.se/hitta

Vetenskapsfestivalens Publika program 2020
släpps i början av mars. Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium genomför programpunktenNya arter tar båten till Göteborgs hamn” lördag och söndag 25 – 26 april med drop-in mellan kl  10:00 – 13:00. Mer information kommer när det publika programmet släpps.


”Scientists investigate global spread of stinging jellyfish” (2019-05-22).
En ”News & Insights”-artikel på Woods Hole Oceanographic Institution’s hemsida som beskriver forskningen på klängmaneterna i Sverige och USA. Läs artikeln här.


Ny forskning om de giftiga klängmaneterna på svenska västkusten 2018.
Forskarna ber allmänheten att rapportera nya fynd i sommar. (2019-05-18)


En klängmanet (Gonionemus sp.). Storleken på klockan är ca 20 mm i diameter.

Sommaren 2018 rapporterade badande på Knutens badplats, mellan Orust och Tjörn på västkusten till Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium (GMBL) att de hade bränt sig på en konstig liten manet. Björn Källström (GMBL) samlade in prover av maneterna som identifierades till släktet Gonionemus sp. Arten fick sedan det svenska namnet klängmanet. De tillhör gruppen nässeldjur och är därför släktingar till ”vanliga” maneter. Med sina nässelceller kan klängmaneterna brännas kraftigt. Sommaren 2018 var det flertalet badande i området där klängmaneterna observerades som brände sig, och flera fick uppsöka sjukvården.

Klängmaneter har observerats i Sverige tidigare. Det har dock inte förekommit rapporter om att de har skadat människor i svenska vatten. I andra delar av världen har klängmaneter orsakat allvarliga skador på människor som har kommit i kontakt med dem.
Nu har forskare från Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium, Göteborgs universitet, Evolutionsbiologiskt Centrum vid Uppsala universitet, Norwegian Research Centre och Woods Hole Oceanographic Institution i USA publicerat en vetenskaplig artikel om de brännande klängmaneterna i den vetenskapliga tidskriften PeerJ. Artikeln går att ladda ner genom länken nedan.

Genom att samla in ett större antal klängmaneter har forskarna kunnat göra DNA-undersökningar och jämföra olika förekomster av klängmaneter i både Atlanten och Stilla havet. Resultaten visar att klängmaneterna på den svenska västkusten är genetiskt mest lika andra giftiga populationer av klängmaneter från den amerikanska östkusten och Japanska havet.

I artikeln kopplar forskarna den ovanligt varma och torra sommaren 2018 till förekomsten av giftiga klängmaneter på den svenska västkusten. Forskarna diskuterar möjligheterna till att maneterna kan ha spridits till området via internationell båttrafik eller genom klimat-relaterad spridning till nya områden på grund av de höga temperaturerna under sommaren.
I artikeln har forskarna också tagit mikroskopbilder på klängmaneternas nässelceller och andra detaljer i närbild.

”Om vi får ännu en varm och torr sommar finns det stora möjligheter att giftiga klängmaneter kommer att dyka upp igen och att de sprider sig till andra lokaler på västkusten. Vi vill fortsätta att studera klängmaneternas utbredning i svenska vatten för att ännu bättre kunna förstå deras biologi och om möjligt kunna hjälpa människor att undvika att bränna sig på dem” säger Björn Källström, en av forskarna bakom studien.
Forskarna ber nu allmänheten om hjälp att rapportera nya fynd av klängmaneter i sommar. Tips, gärna med fotografier, kan skickas till: info@gmbl.se

Länk till artikeln “The highly toxic and cryptogenic clinging jellyfish Gonionemus sp. (Hydrozoa, Limnomedusae) on the Swedish west coast” finns här: https://doi.org/10.7717/peerj.6883


Sveriges Radio’s Naturmorgon på Nya Varvet 2019-05-04.

Idag spelades delar av Sveriges Radio’s program ”Naturmorgon” in på Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium på Nya Varvet i Göteborg. Forskarna Jenny Lindström och Erik Selander från Göteborgs universitet berättade för reportern Anneli Megner Arn om deras forskning på dinoflagellater och copepoder (hoppkräftor). Lyssna på Naturmorgon och se videofilmer mm från sändningen här: Naturmorgon och läs mer om planktonforskning på pelagial.se.


Sarsia tubulosa på västkusten (2019-04-20)

Just nu kan man hitta stora mängder av den lilla hydrozoen Sarsia tubulosa längs västkusten.
Den frisimmande formen, ”medusan”, av Sarsia tubulosa blir bara några cm stor och den återfinns ofta under våren från februari – april. (Vi kommer uppdatera texten med fler bilder och information inom kort).

En Sarsia tubulosa fotograferad i Åsa, Halland 2019-04-19 (Foto: Björn Källström).


Mer maneter, Kompassmaneter i Varberg (2018-12-21)

Under hösten har det varit många manetrapporter från västkusten och de fortsätter att komma in även nu på vintern. Den 21 december observerade Lena Forsström flera kompassmaneter (Chrysaora hysoscella) vid kurortens strand i Varberg. På bilden nedan syns en av maneterna.


En kompassmanet fotograferad av Lena Forsström i Varberg.

Aequorea vitrina på västkusten hösten 2018.

Annika Syrén, Sara Lindholm och Tove Jonsson har fotograferat medusor av hydroiden Aequorea vitrina. Hydroider är precis som de ”vanliga” maneterna nässeldjur och de fångar sin föda med nässelceller. Aequorea vitrina dyker ibland upp längs västkusten under höst och vinter och de kan bli upp till 17-18 cm i diameter. På svenska kallas den ibland lampskärmsmedusa. Se deras bilder på medusorna här nedan.


Sara Lindholm fotograferade den här lampskärmsmedusan utanför Fjällbacka 2018-11-04.


Annika Syrén har fotograferat en Aequorea vitrina som har spolats upp stranden.


På Tove Jonssons bild syns två Aequorea vitrina i mitten av bilden. På bilden syns också
många Röda brännmaneter, Cyanea capillata, och en stor mängd små kammaneter.

Aequorea vitrina och dess nära släkting Aequorea victoria är intressanta på många sätt.

Hos Aequorea victoria, som lever i Stilla havet,har forskare upptäckt proteiner som kan skapa och fluorescera ljus, sk GFP (Green Fluorescent Protein). Dessa proteiner har därefter använts inom DNA och cellforskningen. 2008 tilldelades Nobelpriset i kemi ut för denna upptäckt. Förmodligen kan även Aequorea vitrina producera och fluorescera ljus.

Läs mer om Aequorea victoria här (på engelska): https://en.wikipedia.org/wiki/Aequorea_victoria

Mer maneter, Kompassmanet i Lysekil (2018-10-06)

Många hör av sig med rapporter om Lungmaneter på västkusten (se längre ner på sidan) men det finns även andra manet-arter som ibland dyker upp hos oss på hösten.
På bilden nedan syns en Kompassmanet (Chrysaora hysoscella). Kompassmaneterna blir inte lika stora som Lungmaneterna och de blir som mest ca 20 cm i diameter. De har 24 tentakler och deras nässelceller har ganska kraftigt gift som gör att vi kan bränna oss på dem. Kompassmaneten har en tydlig teckning på medusans ovansida med bruna streck som bildar vinklar mot varandra.


Annika Syrén har fotograferat en kompassmanet utanför Hamburgsund.


Kompassmanet i Lysekils hamn. Foto Pia Engström

Nya rapporter om Lungmaneter (uppdaterad 2018-10-14)

Det har kommit in fler frågor och rapporter om Lungmaneter (Rhizostoma pulmo) på västkusten. På bilderna här nedan syns de bilder som har skickats in till oss.
Tack till alla som har rapporterat in sina fynd.
Under sensommaren och hösten brukar det ibland dyka upp Lungmaneter  längs den svenska västkusten som har förs hit med strömmar från söder.
De som har haft tur att få se en lungmanet under vattnet vet att de är väldigt vackra och att de simmar förvånansvärt fort genom vattnet. Deras färg kan vara blå, gul eller orange-rosa. På undersidan hänger 8 kraftiga munarmar som används för att fånga byten som utgörs av smådjur i vattenmassan. Lungmaneternas nässelceller har ett förhållandevis svagt gift vilket gör att vi människor inte bränner oss på denna manet. Lungmaneterna kan bli ända upp till 90 cm i diameter. Om du ser en lungmanet får du gärna rapportera den till oss genom att skicka e-post till: info@gmbl.se.Rapportera också dina fynd till Artportalen.


Den här lungmaneten sågs vid Mossholmen på Tjörn. Foto: Camilla Johansson


Många lungmaneter har en vacker blå färg. Denna manet är fotograferad i Båtvik i
Rönnäng 
på Tjörn. Foto: Pia Jedborg.


En lungmanet som siktades i vattnet i Makrillviken på Smögen. Foto Annika Jonsell.


Lungmaneter har även flutit i land i närheten av Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium på
Nya Varvet i Göteborg. Foto Björn Källström/GMBL


En av lungmaneterna på Nya Varvet togs in i labbet och studerades under en tid innan
den släpptes ut igen. Foto Björn Källström/GMBL


Lungmanet vid norra Amundön. Foto: André Winther.


 Lungmanet i Kåreviks hamn i Rönnäng på Tjörn. Foto: Madeleine Nyrén.


En vacker Lungmanet som simmar vid Kumleskär i Billdals skärgård. Foto Caroline Löfgren.


En Lungmanet vid Akvarellmuseet i Skärhamn. Foto: Magnus Tufvesson.


En Lungmanet på stranden i Långasand, Öckerö. Foto Sara Andersson


Ytterligare två Lungmaneter, även dessa på stranden i Långasand, Öckerö. Foto Sara Andersson


En levande lungmanet som simmar under en brygga vid Björnhuvudet på Öckerö.

Lungmaneter på västkusten (2018-09-29).


En uppspolad lungmanet i Jungfruviken på Hönö utanför Göteborg. Foto: Lilly Gustafsson.

På bilden ovan syns en uppspolad Lungmanet som Helena Ågren och Lilly Gustafsson hittade i Jungfruviken på Hönö utanför Göteborg. Lungmaneterna kan bli ända upp till 90 cm i diameter och att döma av bilden så är detta exemplar ganska stort (skon på bilden är storlek 37).


Lungmanet (Rhizostoma pulmo) (Foto: Wikipedia Commons).

Se upp för invasiva ”maneter”! (Juli 2018)

På insidan av Tjörn på västkusten har en för svenska vatten ovanlig art observerats den senaste tiden. Det vetenskapliga namnet är Gonionemus vertens och på svenska har den börjat kalls för klängmanet. Den tillhör nässeldjuren och gruppen hydrozoer. Arten har hittats tidigare i Sverige, redan så tidigt som 1930. Den har alltså funnits här tidigare men den onormalt höga vattentemperaturen har förmodligen gett den möjlighet att föröka sig i större mängd. Precis som andra nässeldjur, som t.ex. maneterna, har den specialiserade nässelceller som gör att den bränns ganska kraftigt. Om man ser den ska man undvika att komma i kontakt med den.

Läs om vad du kan göra om du har bränt dig på t.ex.maneter och andra havslevande djur på Internetmedicin.

Har du observerat är Gonionemus vertens tidigare i Sverige?
Vi vill ha in rapporter från dykare och andra som har sett arten. Beskriv var du såg maneten (koordinater eller beskriv i ord), datum (eller år), miljö (t.ex. ålgräsäng), djup och uppskattat antal. Om du har bild får du gärna skicka med den.
Skicka uppgifterna till info@gmbl,se

Rapportera in observationer av invasiva arter till Havs och Vattenmyndigheten i RAPPEN
Rapportera in observation av alla arter du hittar till ARTPORTALEN

Här är en kort film om arten:

Läs mer om Gonionemus vertens här:

Faktablad på från WHOI: https://greatpondfoundation.org/wp-content/uploads/ClingingJellyFAQsheetMasterFile-June2017.pdf

Faktablad från Havs och Vattenmyndigheten: https://www.havochvatten.se/download/18.21aefcd7150f8b6c38fc9447/1448921271247/faktablad-gonionemus-vertens-hydrozoer.pdf